Mina bokmärken...
Ja, "Mina Bokmärken"...
Hur många utav er minns dessa bokmärken sen barndomen? När ni bytte och höll på. Själv så minns jag dem så långt bak så långt bak så. Minns inte alls när jag skaffade mina absolut första.
Det jag minns är att jag fick mammas bokmärken, och jag minns hur jag konkade på dem fram och tillbaka till skolan mellan varven under lågstadiet och mellanstadiet. Bytte och höll på. Satt hos mig och satt hos kompisar och bytte. Vilket nöjje det var!
Men sedan hände det något, tonåren!!
Tror nog nästan att alla växte ifrån det (eller tyckte att det var barnsligt), alla slutade med bokmärken och "flicksaker" och kvar var jag fortfarande med det brinnande intresset för bokmärkena.
Jag hade då min samling kvar som jag fortfarande hade då ett stort intresse för. Nog att intresset åkte fram och tillbaka under åren. Finns ju så mycket annat i tonåren med (tidsnog kom även jag in i den perioden)! Men samlingen var kvar, och den är bara där.
Sedan när jag flyttade hemifrån och flyttade till sambon i de tidiga vuxen åren så blev intresset större igen och jag kunde inte hålla fingrarna i styrd så jag började pyssla med dom igen (nog att jag pysslade med dom då och då under tonåren med, men nu var det ännu mera). En helt ny värd öppnade sig och det var tradera! Där jag fann flera bokmärkes intresserad och försäljning. Jag började sälja mina dubbletter och jag började köpa in. Detta höll på ett bra tag!
Även när vi flyttade ifrån varann och jag flyttade till mitt ställe så höll det i sig. Trotts att intresset åkte lite fram och tillbaka. Men intresset finns än idag hos bokmärkena.
Dock var det en period (2007 eller 2008) där jag köpte och köpte och köpte bokmärken där man fann stora högar med en massa massa bokmärken i och som var på auktioner, blev lite smått beroende på att trycka "bud". Speciellt på dessa högar som är verkligen spännande att kolla igenom då man inte vet vad som kan finnas i den. Men jag bara köpte på mig utan att få i ordning på något alls när jag fick hem mina vinstern. Och sen så hade man några 1000-stycken bokmärken och över 40 album och alla bokmärkes vinster som samlade på sig i hög... eftersom jag inte vill ha dubbletter i albumna, och man orkar inte kolla igenom över 40 album efter ett likadant bokmärken. Så är bokmärkena just nu bara där i en skokartong där de nu har legat i några år (mina vinst bokmärken). Osso har jag ju alla dessa 40-50 stycken bokmärkes album som har fullt med bokmärken i sig.
Nog att jag har haft tankarna flera gånger om att sälja det där gänget, det är ju pengar med, men näe. Det ligger alldelse varmt om hjärtat ändå - även om dom känns lite hopplösa ibland (okey, rätt så ofta då - tar ju en massa plats med)! Men med myr steg så börjar man få iordning på dom där.
Det är något speciellt med bokmärkena, känslan lukten, bläddrande i albumna, fipplandet, bilderna och allt. Och sen så åldrarna, man kan verkligen få tag på riktigt gamla bokmärken. Jag har själv några från slutet av 1800-talet (fränt nog!). Tänk vilken resa dessa bokmärken har åkt. Hand från hand. Sett folket utvecklas, sett världen utvecklas. Vilken resa de har gjort! Och ändå är en del i såna fina skick. Bokmärken, det är verkligen historia och framtiden! En sån gammal hobby som man aldrig blir förstor för!
Mitt gäng har tillomed varit och fotograferats för nå bolag, var så länge sen så jag minns inte vad det hette. Det var för något blad som de ville ha mina bokmärken på bild till. Jag fick tillomed pengar för det! De skulle skicka broshyren med, men tyvärr så dök den aldrig upp. Tråkigt nog! Hade vart roligt o haft det som minne.
Bokmärkena kommer jag nog ha fram tills jag dör. Det är som sagt verkligen något speciellt med dom. De ger en varm känsla och sinnes ro. Trotts att de ger även en ordentlig hjärngympa. :)
Hur många utav er minns dessa bokmärken sen barndomen? När ni bytte och höll på. Själv så minns jag dem så långt bak så långt bak så. Minns inte alls när jag skaffade mina absolut första.
Det jag minns är att jag fick mammas bokmärken, och jag minns hur jag konkade på dem fram och tillbaka till skolan mellan varven under lågstadiet och mellanstadiet. Bytte och höll på. Satt hos mig och satt hos kompisar och bytte. Vilket nöjje det var!
Men sedan hände det något, tonåren!!
Tror nog nästan att alla växte ifrån det (eller tyckte att det var barnsligt), alla slutade med bokmärken och "flicksaker" och kvar var jag fortfarande med det brinnande intresset för bokmärkena.
Jag hade då min samling kvar som jag fortfarande hade då ett stort intresse för. Nog att intresset åkte fram och tillbaka under åren. Finns ju så mycket annat i tonåren med (tidsnog kom även jag in i den perioden)! Men samlingen var kvar, och den är bara där.
Sedan när jag flyttade hemifrån och flyttade till sambon i de tidiga vuxen åren så blev intresset större igen och jag kunde inte hålla fingrarna i styrd så jag började pyssla med dom igen (nog att jag pysslade med dom då och då under tonåren med, men nu var det ännu mera). En helt ny värd öppnade sig och det var tradera! Där jag fann flera bokmärkes intresserad och försäljning. Jag började sälja mina dubbletter och jag började köpa in. Detta höll på ett bra tag!
Även när vi flyttade ifrån varann och jag flyttade till mitt ställe så höll det i sig. Trotts att intresset åkte lite fram och tillbaka. Men intresset finns än idag hos bokmärkena.
Dock var det en period (2007 eller 2008) där jag köpte och köpte och köpte bokmärken där man fann stora högar med en massa massa bokmärken i och som var på auktioner, blev lite smått beroende på att trycka "bud". Speciellt på dessa högar som är verkligen spännande att kolla igenom då man inte vet vad som kan finnas i den. Men jag bara köpte på mig utan att få i ordning på något alls när jag fick hem mina vinstern. Och sen så hade man några 1000-stycken bokmärken och över 40 album och alla bokmärkes vinster som samlade på sig i hög... eftersom jag inte vill ha dubbletter i albumna, och man orkar inte kolla igenom över 40 album efter ett likadant bokmärken. Så är bokmärkena just nu bara där i en skokartong där de nu har legat i några år (mina vinst bokmärken). Osso har jag ju alla dessa 40-50 stycken bokmärkes album som har fullt med bokmärken i sig.
Nog att jag har haft tankarna flera gånger om att sälja det där gänget, det är ju pengar med, men näe. Det ligger alldelse varmt om hjärtat ändå - även om dom känns lite hopplösa ibland (okey, rätt så ofta då - tar ju en massa plats med)! Men med myr steg så börjar man få iordning på dom där.
Det är något speciellt med bokmärkena, känslan lukten, bläddrande i albumna, fipplandet, bilderna och allt. Och sen så åldrarna, man kan verkligen få tag på riktigt gamla bokmärken. Jag har själv några från slutet av 1800-talet (fränt nog!). Tänk vilken resa dessa bokmärken har åkt. Hand från hand. Sett folket utvecklas, sett världen utvecklas. Vilken resa de har gjort! Och ändå är en del i såna fina skick. Bokmärken, det är verkligen historia och framtiden! En sån gammal hobby som man aldrig blir förstor för!
Mitt gäng har tillomed varit och fotograferats för nå bolag, var så länge sen så jag minns inte vad det hette. Det var för något blad som de ville ha mina bokmärken på bild till. Jag fick tillomed pengar för det! De skulle skicka broshyren med, men tyvärr så dök den aldrig upp. Tråkigt nog! Hade vart roligt o haft det som minne.
Bokmärkena kommer jag nog ha fram tills jag dör. Det är som sagt verkligen något speciellt med dom. De ger en varm känsla och sinnes ro. Trotts att de ger även en ordentlig hjärngympa. :)